Jag har nog inte förstått det förrän nu - jag kommer sakna dessa underbara människor så mycket. Det finns inte ord för hur mycket. Nu när skolan är slut och jag är tillbaka i Chicago har jag fått lite extra tid att umgås med de som är kvar här över sommaren. Det var Brian som fick mig att tänka på alla jag kommer att sakna, honom bland annat. Jag är så van vid att alltid kunna skoja med Brian i ARA (cafeterian) eller mötas av ett härligt varmt leende  av Emmanuel. Jag saknar att ha Alex och Sunday vägg i vägg med mitt rum, att inte höra Lena säga "snuggum" (eller hur det stavas) om kvällarna. Det känns konstigt att jag kanske inte kommer att träffa vissa av dem igen. Jag hoppas på att få besök av mina nyfunna vänner i Sverige framöver.

Sara